För the botten is nådd
Hur långt kan man gå?
Hur lågt kan man sjunka?
Hur kasst kan man må?

Jag kan informera att detta är Timbuktus låt The botten is nådd.
Och det är ungeför så som jag känner idag.
Kom hem glatt efter att ha spenderat natten borta.
Åkte torsdags morgon till skolan och sov hos mamsen då jag skulle vara i Malmö på Skin Concept idag för utbildning.

När jag klev av på perrongen i Lund igår efter skolan ringde byggfirman mig.
Lämnade div information och samtalet avslutades med information om att kl 07,00 på måndag kommer elektrikern hit och byggkillarna för att koppla ur den fungerande toan och sedan dra igång rivningen av den.
Sure sa jag, så länge den andra är återställd så är det ok.
Inga problem fick jag till svar.
Allt kommer vara återställt, med ett undantag.
Jaha, vad är det?
Jo att jag skulle få en provisorisk vask.
Provisorisk vask?!?!!!!
Det förklarar varför vasken ligger på golvet och inte uppe på väggen.
Idioterna har lyckats SPRÄCKA handfatet!

Nåja shit happens.
Jag förklarade att jag kommer hem först på fredagkväll och lovade att ta och tömma mitt badrum tills måndagmorgon så de kan sätta igång med arbetet.

Allvar.
Denna dag har gått allt annat än bra.

Det började med att ngn tog livet av sig genom att slänga sig framför ett tåg, vilket resulterade i att ALLA tåg mellan Lund och Malmö var inställda. Värsta kaoset.

Jag tycker att det är var och ens ensak hur de vill göra med sitt liv.
Det angår inte mig om man väljer att leva eller inte. Jag tycker det är oerhört trist att man sjunker så lågt att man tar sitt liv. För även om det är motvind, så en vacker dag vänder vinden på ett eller annat sätt.
Men som sagt det är upp till var och en.
MEN om man nu tvunget väljer att slänga sig framför ett tåg, måste man då vara så självisk att göra det i rusningstrafik???
Tänk för fan inte på alla hundratals personer som blir strandsatta!

En sträcka som skulle ta mig 10 min idag tog mig 1 h och 10 min.
Tackar...
Hela dagen blev totalt rubbad då allt allt blev försenat och stressat.
Ingen bra start på denna fredag.

Kom hem efter en lång dag, totalt slut i huvudet.
Verkligen glad och nyfiken över hur det ser ut i mitt ÄNTLIGEN färdiga badrum.
För att upptäcka att idioterna har inte varit här sen i tisdags när de slog sönder handfatet.
Jag visste inte att man blev totalt handlingsförlamad av att man slår sönder ett handfat????
Kan man inte pga detta se till att koppla in allt annat pga ett handfat????

ARrhhhhrhhrhhhjh<gbcksjandlakeipo!!!!!!!!!!!!!!!!!!

FATTA att mitt humör det sönk inte bara ner i skorna utan hela vägen ner till krypgrunden och en bra bit längre ner än det!
Jag vill bara börja gråta helt ärligt.
Den förbannade byggfirman ska vara så satans glada att kl var över 21,00 när jag äntrade hemmet, för de hade fått sig ett fint samtal annars.

Nu är det bara som så att 07,00 på måndag så kan grabbarna som kommer stå på min trappa stå där och glo, för INGEN kommer få sätta en fot i mitt fungerande badrum FÖRRÄN den andra ÄR klar.
Punkt slut.
Jag har satt ner foten.

Jag är så besviken att all kraft rann ur kroppen på mig.
Ska strax slänga mig i säng och där tänker jag ligga tills jag känner för att gå upp igen.

För att återgå till Timbuktu, så har han väldigt passande texter i många av sina låtar.
Även om alla texter inte passar in i ens situation så kan man plcoka rader från låtarna så att det passar ens sits.

Jag började med att presentar The botten is nådd.
Och nu avslutar jag med följande mantra från hans låt Det löser sig som kommer snurra i mitt huvud  när jag går och lägger mig.