Jaha, då var även denna jul nu över...
Vart tar tiden vägen?

Efter en duktigt sliten dag igår är jag nu uppe på benen.
Och tanken slog mig, det är tisdag redan!
Nästa vecka på tisdag är det redan dags att vara på en kurs nere i Malmö på Dermalogica.

Det innebär att jag MÅSTE ta tag i skolarbetet denna vecka!
Oh vad jag känner mig tooootalt omotiverad!
Jag har så svårt för att sätta mig ner och ta tag i att plugga in latinska namn så det finns inte.
Det är gött med ledighet, finns inget bättre, men det är det värsta som finns om man ska hålla sig i skinnet.
Ja för att hålla pluggandet igång.
Supersvårt har jag för att kicka igång mig med att ta tag i böckerna/anteckningarna!

En annan sak jag insett de sista dagarna, är att jag har lite svårt för att asa upp mig ur sängen!
Inte bra!
Måste verkligen skärpa mig!!

Fick mig idag en mkt glad överraskning inne på min FB.
Jag hade blivit taggad i en bild, och min första tanke var genast,
- När i *pip* har jag blivit fotograferad utan att ens veta om det?????
Full i skratt blev jag när jag öppnade fotot.



På denna bild ser ni en liten drös med delfiner och en superglad dykare.
Denna dykare är ingen mindre än min vän Said nere i Egypten.

Det var inte många dagar sen vi pratade just om delfindyk, om hur mkt jag önskar att få uppleva detta.
I Marsa Alam vart han jobbar är chanserna stor att få göra just sådana dyk.
Men han förklarade för mig att det trots allt krävs mkt tur för att få uppleva detta.
Men dyken därefter får han uppleva detta här.....

Jag hade kunnat ge mitt liv för att få vara med om detta.
Jag simmade med vilda delfiner i Australien och jag har knappt känt någon sådan glädje som den.
Att få höra deras ljud och känna deras eko in i bröstet....
Det var undebart!

Jag måste verkligen ta tag i detta, fixa ihop pengar och åka ner dit för att få möjligheten att få uppleva dessa dyk. Said, du aaaaanar inte hur avis jag är när jag såg denna bild.
Men jag blir så glad att du tänker på mig direkt när du får uppleva sådant haha.

Jag har goa vänner!
Vissa bättre vissa sämre.
Men det gör mig varm långt in i märgen när det visar sig, att jag har vänner som jag inte ens träffat på 1,5år.
Som jag sällan snackar med, som kommer ihåg mig när de får uppleva saker som exvis detta.

Tack för att ni finns!

Nu.....
Nu ska jag faktiskt försöka motivera mig till att kicka igång skolarbetet.
Jag ska BARA först städa undan efter myskvällen jag hade här hemma igår =)
Tack söta du för sällskapet =)